torsdag 2 februari 2017

"SNÄLLFÄLLAN"


En status på Facebook idag satte igång mina tankar. Kvinnan undrade: "Hur många gånger kan man hamna i "snällfällan" utan att lära sig något?!!!"


Nu kanske jag sticker ut hakan, men jag gör det med stor kärlek.

Jag tänker att "snällfällan" hamnar man bara i när man gör något snällt med tanke att få något tillbaka - och sedan inte får det av en massa olika orsaker. En kan vara att personen man/du varit snäll mot kanske inte alls behövde eller ville ha din "snällhet". 

Ibland upplever jag "snällhet " som en subtil typ av översitteri. "Titta vad snäll jag är - fast du egentligen inte förtjänar det. Nu är det dags för dig att betala tillbaka. Skyll inte på att du inte bad om det, jag såg nog att du ville/behövde".


Sedan finns det ju också de som medvetet utnyttjar andra människors goda hjärtan men jag tror inte de kan lyckas om inte mottagaren har en önskan "att vara snäll" - ofta för att dölja sina inre skuggor. 


Jag har varit den snälla - eller snarare spelat den rollen - under större delen av mitt liv, (med alla aspekter jag nämnt) tills jag insåg vad det var jag försökte dölja - det var mina skuggor, mina inre demoner. 

Nu när jag börjar släppa fram dem i ljuset behöver jag inte längre spela rollen av att vara snäll. Är jag "snäll" idag är jag det från hjärtat - det är i alla fall min intention.

Men jag kan lika gärna - och kanske oftare - vara hänsynslöst kärleksfullt ärlig.

Hur tänker du?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar