VIKTEN AV ATT VÄLJA SINA ORD…

… och sina tankar.

Jag läste nyligen om en intressant studie som gjorts med fMRI (funktionell magnetröntgen) där resultatet tydligt visade att det behövs enbart ett ord som associeras med smärta, som t.ex. ”olidligt”, ”svår smärta” etc. för att aktivera smärtresponsen i hjärnan. Och läkarens ord ”det här kommer att göra ont” innan en behandling, räcker för att sätta igång smärta.
Källa: WebMD

Så – ord kan verkligen göra ont. Inte bara emotionellt utan även fysiskt. Och orden du säger för att skada någon annan, skadar den då också inte dig själv? Oss alla? Visar inte detta att vi kan påverka vår omgivning i mycket större utsträckning än vi tidigare trott?

Så måste det ju vara! Vi är bara olika känsliga för orden, beroende på vår känslomässiga erfarenhet av just det ordet. Ordet ”olidligt” t.ex. har inte samma emotionella betydelse för någon som aldrig upplevt olidlig smärta, som det har för t.ex. en cancerpatient.

Med vetskapen att ord kan göra ont, är det då inte konstigt att så många mår så dåligt idag? Alla negativa smärtfyllda ord vi matas med dagligen i media, alla hårda ord politiker emellan, etc. etc. måste ju skapa ett tumult i hela smärtapparaten. Visserligen kan vi välja bort en del av detta negativa flöde, genom att undvika actionfilmer, tv-nyheter, dokusåpor och förnedrings-tv, och för någon med kronisk smärta kan detta vara livsnödvändigt. (jag talar av egen erfarenhet, har blivit mycket duktig på att känna igen all form av smärtretning utifrån)

Men det viktigaste vi, som enskild individ, kan göra är att noga granska vilka ord vi använder. Ord, men framför allt tankar, som ju är tysta ord. Att känna igen och utesluta alla ”smärtord” som har en emotionell betydelse för oss. Det här är inte lätt, framför allt att hålla koll på våra tankar, vi kan bara göra vårt bästa. För vi har ett ansvar, inte bara för vår kropps välbefinnande, utan också för hur vi påverkar vår omgivning.

Men tänk! Om ”smärtord” kan ge smärta, borde då inte deras motsats ”välbefinnandeord” ge just detta? Visst är det så, jag tänker på kraften av affirmationer.

Så, för varje negativt ”smärtord” jag hör, väger jag genast upp det med två positiva ”välbefinnandeord”.

Det borde ta udden av smärtreaktionen.

Tidigare publicerad  2011-11-26  i Metrobloggen

(Eftersom Metrobloggen inte längre finns publicerar jag delar av mina gamla bloggar här igen)

***