Växandets kraft

Låt inte någon annan, inte heller du själv, hindra dig från att växa och blomstra.

Kanske inte det lättaste att finna det som hindrar vårt växande, då det största hindret troligen finns i vårt omedvetna, i vår rädsla att sticka ut - inte i omvärlden. 

Jag tänker på hur vi själva förhåller oss till de luriga små jäklarna Jante och Luther t.ex. De som de flesta av oss här i norden vuxit upp med, de som vill intala oss att vi inte duger som vi är. Att vi inte ska sticka upp – eller låta någon annan heller göra det.

Om man, som jag, är uppvuxen med ordspråk som ”du ska inte förhäva dig”, ”stolthet går före fall”, ”tala är silver, tiga är guld”, bra karl reder sig själv” etc. är det lätt att undermedvetet gör det till en sanning.

Så nu har jag plockat jag fram dem i ljuset, granskat och förkastat allt som hindrar mig i min utveckling. Nu kan jag säga att jag är stolt över mina förmågor, jag kan be om hjälp, jag kan erkänna att jag avundas någon dennes framgång, samtidigt som jag kan glädjas åt att det gått bra för dem.

Visst finns det mycket kvar fortfarande att jobba med. Och att vara uppmärksam på för, som sagt, de är luriga jäklar.

Men numera vet jag att jag duger, så de kan inte lura mig en längre tid.

För jag har nu tillit till intentionen och kraften i mitt hjärtas längtan att få utvecklas och blomstra som det är meningen.

Oftast har jag det. :)

*