tisdag 31 december 2013

Tack år 2013 - och varmt välkommen 2014!






År 2013, du har verkligen varit ett spännande år, fylld av nya upplevelser – och för första gången på flera år även innehållit framgång. Min första bok ”Min vän Smärtan” har ju kommit ut!

Mitt tarotkort för 2013 var Konsten som står för ett stort språng, skaparkraft, förening av motsatser och inre förändring. Först och främst utmanar det oss att se inåt, att hitta vår inre diamant.

Och det stämmer bra, detta år har också gett mig möjligheter att utforska mitt inre, även om Livets utmaningar inte varit lika tuffa som de fem föregående åren. Det har varit ett år med en del utåtriktad energi; min boks utgivning med allt som hör till, mina första föreläsningar, mitt första radiopratarprogram, min första intervju i Metro. Spännande utmaningar som jag klarat ”good enough” i mina ögon.

Året har också inneburit kontemplation, visserligen påtvingad av min stora fysiska och mentala utmattning. En utmattning jag väljer att se som tillfällig och nödvändig i min andliga utveckling (alternativet är inte så kul). Jag ser framför mig fjärilen i sin puppa, eller fröet som vilar i jorden.

Spännande då att mitt tarotkort för år 2014 är Djävulen som står för alstrande energi, ny vitalitet, humor, sensualism, sexualitet och kreativ energi. Så nästa år ska vara fylld av lek, skratt och sensualism. Ett Kroppens År – men med andlig touch. För kortet symboliserar också en kontakt mellan jordens mittpunkt och kosmos – något jag kan se mig själv vara. Väl förankrad i moder jord med nionde chakrat i universums mittpunkt. I källan till allt liv. Det här är en visualisering där jag hämtar kraft både från jordens inre och från stjärnorna. Inkaindianderna (Q´ueros) har två liknande övningar kallad Samin chakuy och Saywa chakuy. (Vill du veta mer om inka rekommenderar jag boken "Inkamästarnas arv" av Anna E Southerington).

Hur året än blir, kommer jag göra mitt bästa för att vara kärleksfullt närvarande i nuet. Att fånga de möjligheter som flyger förbi. Att ta emot det Livet erbjuder!

Hur ser du på ditt kommande år?


GOTT NYTT ÅR!



*****









fredag 11 oktober 2013

Guldburen – hur vanlig är den?






Efter att just läst Sanna Anandala Edhins bok ”Guldburen”  - som fångade mig på ett sätt som jag ännu inte helt förstår varför (jag kunde helt enkelt inte lägga den ifrån mig) – har jag en mängd reflektioner.

Jag kan se vissa beröringspunkter mellan romanpersonen Cora och mig själv. Behovet av harmoni i förhållanden som gjort att jag ofta format mig efter min partner och glömt – tryckt ner – mina egna behov. Att jag gett efter för önskemål för att undvika konflikter. Men har vi inte alla gjort det mer eller mindre i en relation? Kompromissat för att det ska fungera för båda?

Måste det vara så?

NEJ! Jag vägrar.



Jag har i hela mitt liv sökt mig till partners som gått utanför ramarna, män som – liksom jag – önskat testa gränser. Som vill utforska hela det sexuella registret. Utan skam eller skuld. Bortom samhällets regler för vad som just nu är acceptabelt.  För mig är det sökandet sunt – så länge jag inte skadar någon, inklusive mig själv. Men att finna den där sköra gränsen, den som visar mitt hjärtas önskan – och det som finns bortom – det är inte det lättaste. Som att försöka hålla balansen på en slak lina där ena sidan är en djup avgrund och den andra trygg fast mark. Visst ramlade jag ibland ner i avgrunden med skador som följd. Men jag kom alltid upp igen.

En tanke; behöver jag gå utanför vårt samhälles normgränser för att veta var just mina gränser går? Är det så att inte förrän jag överträtt min gräns vet jag var den är? Jag tror det.

Jag har även, som Cora huvudpersonen i boken, mött ett par män med sexberoende, där kicken efter det där extra blivit ett beroende. Och precis som vid ett drogberoende krävs starkare och starkare kickar. I början tyckte jag det var spännande, men när jag insåg att sökandet efter att uppfylla en fantasi tog oss längre och längre ifrån intimitet drog jag mig ur. Numera tror jag att jag genast känner igen beroendet, det är ingen väg jag behöver gå längre. Men jag är tacksam över erfarenheterna, de har visat var just min gräns går.

Numera nöjer jag mig inte med något annat än en relation där ingen behöver kompromissa, en relation där båda lever och utvecklar sin fulla unika potential. En relation som är helt hänsynslöst ärlig och totalt kärleksfull.

Jag tror det är möjligt.

måndag 17 juni 2013

Mingelpresentation



Vi vill alla veta vem personen vi just nu pratar med är, så vi kan lägga den till vår karta av vår verklighet. Det får oss att känna oss trygga; ”var passar hen in?” ”är hen intressant för mig, kan hen tillföra något?” (har ännu inte vant mig med ordet hen, men det kommer – säkert?)

Men det viktigaste just nu för mig är; ”kan jag tillföra något till personen?”. ”Vad är min viktigaste roll i vår värld just idag?”

För jag är övertygad om att ett ömsesidigt utbyte av energier är viktigt i en långvarig relation.

Jag är här för att bygga just sådana. Långvarigt ömsesidigt utbyte – det Inka kallar ayni.

*
Jag älskar att mingla, att möta nya intressanta personligheter, nya infallsvinklar. Nya energier. Visst kan det tyckas vara lite ytligt, men för mig är det en möjlighet att just känna in den andres energi. Kort och utan krav, vi nosar som hundar in varandras dofter, ord och gester. Om det stämmer för oss båda blir det säkert utbyte av visitkort, som ibland kan ligga och gro i plånboken tills det är dags. Eller också blir det direkt ett inbokat möte.

Det är vad jag gillar med mingel, jag vet inte vart det tar mig. Dessutom får jag visa alla mina personligheter, nu när jag kan släppa alla roller. Mingel är närvaro, just i detta möte är jag totalt närvarande – och i nästa… i nästa…

Jag vet att alla möjligheter ligger öppna.

För att jag bestämt så.

För att jag är mottaglig för dem.

*
När jag startade mitt företag 2008, tränade jag på min ”hisspresentation” att presentera mig själv, min vision, mitt företag på tre sekunder. Det kan vara ett bra tips för den som vill sälja sitt koncept men som känner sig osäker i mingelsammanhang.

Ta fram de tre viktigaste sakerna du vill förmedla. 

Forma det till en mening, helst något som får åhöraren att haja till. Personen ska minnas dig – och orden du sa.

Och för att det ska ske behöver orden komma från hjärtat!

Jag måste visa att jag vet vad jag talar om – vad jag brinner för det - för att övertyga andra!

*

Vad brinner du för?

onsdag 23 januari 2013

Boken Min vän Smärtan har fått en förläggare!



En dröm jag länge haft är på väg att förverkligas!

Boken jag skrivit på de senaste åren har äntligen hittat sin förläggare. Ariton Förlag, ett förlag vars vision känns helt rätt för mig, gillade den. Är sprudlande glad! :)


Boken, barnet, som jag burit fram i hela växandets vånda - nästan som ett förlossningsarbete - släpper jag nu för första gången ut för allmän granskning. Under hela skrivandeprocessen har jag gråtit, skrattat, våndats och förundrats. Jag har vänt ut och in på mitt inre, utmanat mina demoner, hittat mina styrkor, mina hjältinnor.

Det jag ger er nu är mina alldeles egna erfarenheter av smärtans alla ansikten. På gott och ont.

Jag vill visa att smärtan, som många ser som en fiende, ett hot, faktiskt kan vara en guide, en vägvisare till ett rikare, friskare liv.

Så har det varit för mig. Idag är jag oerhört tacksam för hela denna smärtsamma resa, för den har gett mig så mycket mod, kärlek - och styrka. ( har ju haft en stark sparringpartner :) )





Min första lek med omslagsbild


Så nu är jag i den spännande fasen bokutgivning. Hur vill jag att boken ska se ut? Omslag, storlek, färg och bild? Typ och vikt av papper? Layout på inlagan? Ska jag ha bilder i inlagan? Massor av tankar och idéer som far runt  i huvudet just nu.

Men först ska manuset läsas av några utvalda testläsare. Är boken begriplig? Logisk? Vad kan behövas förklaras? Men framför allt undrar jag om läsaren blir berörd. Om min bok väcker tankar, skapar nya bilder, nya visioner, som jag önskar? 

Du kan följa mig - och bokens utgivning - på min Facebooksida Min vän Smärtan
https://www.facebook.com/MinVanSmartan